Mm, jag vill och försöker verkligen! Har varit sjuk och flera dagar, och bara gått runt som någon slags grå, formlös deg. Sovit dåligt, svettats som en gris (duscha två gånger per dag hjälper inte) och bara känt mig allmänt nere. Självklart förklaras det av förkylningen, men också av att farmor är så dålig som hon nu är. Men jag tror det är något mer. Kan inte sätta fingret på det, men det är något mer tror jag.
Hoppas inte jag håller på att bli depprimerad. Förhoppningsvis är det väl bara en vanlig hederlig fan-nu-är-hösten-här-känsla.
Tänk, förr blev jag alltid så glad när löven blev röda, för då kändes min födelsedag så nära. Nu vill jag inget annat än att det ska vara varmt och gott med solsken hela dagen, sitta i en park med folk och dricka öl och bara hänga liksom. Tiderna förändras.
Gå ut och var glad din jävel. Gå ut och var vacker och stolt hela vintern!
-Ulf Lundell
Farmor, ja. Vi besökte henne idag, och fy vad jobbigt det var. När jag skulle säga hej då, och hon bara tittade på mig, och hon förstod verkligen inte vem jag var, då var tårarna inte långt borta. Liksom, farmor kände inte igen mig! Fatta vad skit det kändes.
Jag är verkligen imponerad av farsan, han tar det här så lungt på något sätt. Jag fattar inte, själv var jag ett nervvrak när jag kom hem, men han verkade inte påverkad alls. Problemet är väl att han självklart blir påverkad, men inte släpper ut det, och till slut blir det för mycket, och någon gång måste det explodera.
Själv släpper jag ut det på många olika sätt och vis. Alkohol, träna, slåss, gråta, skrika. Finns många olika sätt, men alla är ju inte direkt bra.
Imorgon ska jag dock skrika. Är fotboll, så då kan man skrika utan att bli sinnesjukförklarad :)
Slå ut din ilska, skrik ut ditt hat, dränk dina sorger. Men ge fan i att göra det så andra blir lidande
-Minns inte vem som sa det, bra sagt iaf.
söndag 7 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar